Vi hänger kvar hos Ecoprofile en stund, för att berätta att de också har haft några intressanta cykelinlägg på sistone. Moderator Johan (som söker ett bättre ord för gångtrafikant: fotgängare, Johan) berättade under förmiddagen om en till synes revolutionerande cykelväxel (kanske något för Trondheim-borna), och vi har kunnat läsa långa intressanta inlägg om cykling i Berlin och London. Ett annat långt cykelinlägg hittar vi hos Treehugger, om Beijing. Alla har väl hört Katie Melua sjunga om "nine million bicycles in Beijing", men cyklingen har de senaste åren varit på tillbakagång, i takt med en ökande biltrafik (1000 nya bilar om dagen). För att få tillbaka Beijingborna på cykeln satsar man nu, liksom i många andra städer, också på lånecyklar. Enligt tidningen Christian Science Monitor finns det än så länge endast 500 lånecyklar, främst utplacerade vid tunnelbanestationer, men målet är att de efter nästa år ska vara 50 000. Jag påminns om en fråga jag gått och burit på: varför finns det inga lampor på cyklarna i Beijing? Är de förbjudna (har för mig att jag har hört det)? Varför? Jag googlar, men hittar ingen förklaring. Däremot hittar jag ett inlägg, från i augusti, av asienresenären Per Sundberg. Han är också undrande: "Smågatorna är så mörka att man omöjligt kan se den som cyklar in i en. Inte en enda cykel i Kina har lyse. Om man skulle komma på den galna idén att öppna en affär som sålde cykellyktor, vad skulle folk göra då? Om man skulle vara den första som har lyse på cykeln? Skulle det starta en revolution? Man kan ju göra gröna lyktor,blinkande ljus. Rosa Hello Kitty lyktor.. Varför har inga cyklar lyse?" Hallå där ute! Vem kan svara?
Hej, Kul att ni sett cykelartiklarna.
Beijingbor verkar tycka att cyklar är för fattiglappar, så pengar sparar man till annat. Jag tror det var den här killen som åkte dit och såg att cyklarna inte ens har pedaler.
http://clevercycles.com/?p=94
Posted by: Erik Sandblom | den 24 oktober 2007 at 15.37
Nu har jag hittat avsnittet om dåliga cyklar i Beijing:
"With the single exception of the hotel porter who told me he rode 30km daily, I never saw any clear indicators of joy or pride in bicycles or bicycling per se among the tens of thousands of cyclists I pedaled past. A shocking proportion ride with saddles too low, handlebars askew, chains dragging, hunched over and bobbing, very, very slowly. They pedal with the arch instead of the ball of the foot over the pedal spindle, seemingly without exception, and I looked long. Frequently the pedal platforms are gone, so the bare spindles settle in the crook of their shoes’ heels. I used to think these were marks of inexperienced cyclists; now I know they can also indicate merely an indifference to technique or maintenance so profound it’s beyond the reach of pain to correct.
No wonder Chinese bicyclists in their hundreds of millions appear to want cars, and will make huge sacrifices to get them, preferably stylish ones. The idea of spending a tiny fraction of that cost on better bicycles, stylish ones that can go fast, comfortably, safely, that can carry things and maybe have lights and so on, this idea is nowhere in evidence, unless the “no pedal” bicycle motorization trend can be substituted. They don’t seem to want to improve the working model of bicycle transportation they already have, but to replace it with an automotive one"
http://clevercycles.com/?p=99
Jag tycker det verkar vara den attityden många svenskar bär på. En cykel får inte kosta nåt och då kan man inte använda den till särskilt mycket saker heller.
Kanske delvis beroende på stöldrisken? Vi behöver nog bättre möjligheter att låsa in våra eventuellt fina, dyrbara cyklar.
Posted by: Erik Sandblom | den 13 november 2007 at 21.47