Jag har nämnt den förut, Forskarbloggen vid Sveriges Lantbruksuniversitet. För ett par timmar sedan kom det ett inlägg från Jens Sundström vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, med rubriken: "Om Linné hade verkat år 2007, hade han då varit en vetenskapsbloggare?" Schysst fråga. Tydligen dök den upp i en paneldebatt när Svenska Institutet invigde Linnéåret (han fyller alltså 300 år), och samtidigt lanserade en jubileumssajt. Sundström skriver att panelen var enig om att Linné "med sina reseskildringar förmodligen kan ses som dåtida vetenskapsbloggare och att han därmed var före både sin egen och vår tid. För även om antalet svenska forskare som bloggar fortfarande är ganska begränsat så kommer vetenskapsbloggandet förmodligen att påverka hur man i framtiden kommunicerar vetenskapliga rön." Linnésajten är snygg, men Sundström har konstruktiv kritik: "Personligen tycker jag man har lyckats ganska bra även om de deltagande forskarna kunde ha varit mer interaktiva och kanske inte bara svarat på, iförväg formulerade frågor, utan även kunnat vara tillgängliga via en chat eller varför inte via en linneausblogg?" Man undrar hur ett inlägg från bloggaren Linné på 1700-talet hade sett ut, och om kommentartrådarna hade varit fyllda av diskussioner med andra vetenskapsmän och hälsningar från människor han besökt på sina resor? Jag ser att Pär Lannerö, på IT-konsultföretaget Metamatrix, häromveckan skrev ett blogginlägg om "IT-pionjären Linné", om hans arbete med systematisering och begreppsmodeller. "Terminologiarbete har traditionellt varit kostsamt, långsamt och komplicerat. Det kanske mest imponerande med Linné är att han lyckades få globalt genomslag utan att ens ha en egen blogg," skriver Lannerö, och illustrerar inlägget med det snygga montaget ovan, som han själv snickrat ihop (och bjuder oss på).
Comments