MiljöBloggAktuellt

"Who can read that much stuff?"

På den här bloggens andra dag skrev jag om Gristmill, och undrade om den rent av är den allra bästa gröna bloggen (om man nu skulle behöva rangordna). Jag hänvisar ofta till den. Gristmills huvudskribent heter David Roberts, och i september beskrev jag honom som "den ibland vassa, ofta engagerade, självständiga och roliga". Igår hade han ett inlägg med rubriken "Gristmill overload". Han berättade att han hade tolv inlägg som låg och väntade på att få läggas in i bloggen. Hälften av dem hade han skrivit själv och åtminstone fem av de tolv var av essä-storlek. "Och de är alla bra," lade han till. Så vad var hans problem? Jo, "who can read that much stuff, much less pause to think it over or comment on it?" Gristmill har blivit som en vattenslang, skriver han, ur vilken det forsar information och kommentarer, mer än någon klarar att dricka. Han vidhåller att det förstås är ett angenämt problem, att ha mycket bra material, men Gristmill tänker göra något åt det, för att varje inlägg ska kunna få den uppmärksamhet det förtjänar. Nu efterlyser han idéer. Ska de skriva mindre? Ska de samla alla inlägg till en särskild tid varje dag? Ska de köra repriser av viktiga inlägg? Kommentartråden har snabbt börjat fyllas med förslag om hur slangen ska styras.

Häromdagen var kommentarerna desto hetare, när Roberts skrev ett skarpt och självkritiskt inlägg om miljörörelsen. Mer om det imorgon. Därefter tänker jag återkomma till ordet grön.

(Bilden tagen av Uqbar, med Creative Commons Attribution-licens.)

Att blogga lokalt

Apropå Terry Tamminens poäng (förra inlägget) om den lokala nivåns betydelse: gruppbloggen Eco Chick skrev nyligen en hyllning till gröna bloggar som har ett lokalt fokus. Starre Vartan (från Australien, hon är också Eco Chicks grundare) tycker sig se allt fler dyka upp, och menar att det är en trend som är viktig när det gäller att åstadkomma förändring. Hon listar några av sina favoriter. Där finns GreenerMiami och GreenLAGirl, som vi redan är bekanta med, men också andra. Två om New York, till exempel. The Flatbush Gardener, av och med en trädgårdsmästare i en del av Brooklyn, och Upper Green Side, om att göra Manhattans Upper East Side mer miljövänligt. Jag tror att Starre Vartan har rätt om den lokala bloggens betydelse. Miljöfrågorna är globala. Samtalet som nu pågår i den gröna bloggosfären växer sig allt starkare och stannar inte vid någon nationsgräns. Samtidigt både hoppas och tror jag att vi kommer att få se allt fler gröna bloggar som både vill och kan göra skillnad där "bloggen bor". Ta Kristers Handla Ekologiskt i Göteborg, och hans förestående Godsak-sajt, Roberts Handla Ekologiskt i Varberg, eller Liskas Naturellt och Susannas Asfaltblomman om Stockholm.

Relaterat: Keith Ripley skriver, på engelska, spanska och portugisiska, The Temas Blog, om konsument-, miljö-, och hälsofrågor i Latinamerika och Karibien. Hans senaste inlägg handlar om en ny kontorsbyggnad som designats för att undvika energislukande luftkonditionering, trots att den ligger i varma Guadalajara i Mexiko. På nyårsdagen gjorde han en analys av vad Stern-rapporten betyder för Latinamerika. Keith har påbörjat arbetet med att skapa en lista över alla bloggar som skriver om miljöfrågor med ett latinamerikanskt perspektiv. (Det talas alldeles för lite om bloggar från icke-engelskspråkiga länder. Jag ska återkomma till det.)

(Panoramat över Köpmantorget i Stockholm: av visulogik, under Creative Commons Attribution-licens)

Ministerintervju 2

Jag har tidigare berättat att den brittiske miljöministern, David Miliband, bloggar. Han svarade också på några frågor om det. Jag undrade förstås vad Andreas Carlgren, vår egen miljöminister, tycker.

MBA: Din brittiske kollega, David Miliband, har en egen blogg, och säger själv att det är ett sätt att göra det politiska arbetet öppnare, och ger honom nya möjligheter att kommunicera med allmänheten. Är en egen blogg något du själv skulle kunna tänka dig (eller redan har tänkt dig)?

AC: Vi behöver ständigt pröva nya former för kontakten mellan medborgare och regering. Att ha en blogg kan vara ett sätt och jag uppskattar David Milibands ambition. Som generaldirektör hade jag en webbplats med ett mer personligt och reflekterande tilltal. Som två månader gammal miljöminister vill jag inte utesluta några sätt för ytterligare möjligheter till kontakt med miljöintresserad allmänhet.

MBA: Vilka fördelar, respektive nackdelar, tror du det skulle finnas med att ha en bloggande svensk miljöminister?

AC: Miljöfrågorna engagerar och kräver engagemang, det talar för kanaler som bloggar. Fördelarna med bloggens personligt tilltal och snabbhet, är dock även det som kan vara svårt att leva upp till som minister.

MBA: Läser du själv några bloggar du vill rekommendera?

AC: Jag håller på att lära in mig på ett nytt område. Jag får en rad nyhetsbrev om miljö. Med dina tips, ska jag nu följa David Milibands och din blogg.

Supercoola Ekoentreprenörers Klubb

Håll utkik. Nästa år ser det ut som om det blir en grön bloggarkonferens i USA, en Green Bloggercon. Idén dök upp när SCEEC startades för några veckor sedan. SCEEC? Det står för Super Cool Eco Entrepreneurs Club, och den startades av Shea Gunther, bloggare och själv en av de supercoola ekoentreprenörerna ("Vi tar inte oss själva på så stort allvar," skriver han, apropå namnet). De möts varannan tisdag, och chattar vid en vedeldad brasa (allt online). Natten till igår (svensk tid) var det dags för det tredje mötet. Elva deltog. Rebecca Carter från greenerMIAMI rapporterade att hon fått in enkätsvar som visar stort intresse för en konferens. Hon hade också märkt önskemål om en europeisk samtidig konferens med videolänk, och det börjar luta åt att det blir nå´n gång under våren. Är du själv en supercool ekoentreprenör, maila Shea så får du en plats vid brasan. P.S. Ha gärna med dig ett dåligt piratskämt.

Ministerintervju 1

För några veckor sedan skrev jag om att Storbritanniens miljöminister har en egen blogg. Just nu befinner han sig, liksom vår egen miljöminister, vid klimatkonferensen i Nairobi. För den som vill följa honom där går det under veckan att lyssna på hans dagliga podcasts, tillgängliga hos The Guardian. Men innan han åkte var han vänlig nog att, via mail, svara på några frågor från MiljöBloggAktuellt om sitt bloggande.

MBA: Hur fick du idén att börja blogga?

DM: Det är viktigare än någonsin för politiker att hitta nya sätt att umgås med allmänheten. Teknologin skapar nya möjligheter till samspel, och öppnar nödvändiga nya kommunikationskanaler. Genom Internet kan fler människor nås direkt, och snabbare än någonsin tidigare.

Att blogga är på inget vis ett sätt att ersätta de traditionella vägarna för att kommunicera med ministrar – man kan fortfarande skriva till mig, och jag är ute och träffar människor så mycket jag kan.

Politik och politiskt styre håller på att förändras på ett fundamentalt sätt. Vi måste bli mycket öppnare. Jag tror att Internet, och interaktiva verktyg som bloggar, är vägar att åstadkomma detta. De saknar inte risker, men de låter oss skapa en relation till allmänheten på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Människor över hela världen anammar ny teknologi och om inte politiker också gör det riskerar vi att förlora en mycket viktig länk till de människor vi försöker nå.

MBA: På vilket sätt hjälper bloggandet dig i ditt arbete som miljöminister?

DM: När jag utsågs till minister för miljö-, livsmedels- och landsbygdsfrågor i maj blev det snart tydligt att vi behövde fräscha sätt att ta reda på vad människor tycker om departementet och det vi försöker åstadkomma. Bloggandet har givit mig en möjlighet att försöka bryta mig loss från politikens vanliga ramar.

Min blogg handlar om mina ansvarsuppgifter som minister. Jag kan inleda en konversation med människor runt om i världen, som intresserar sig för mitt arbete. Vi utbyter idéer och lär av varandra. Jag hoppas att det ger dem en möjlighet att se vad jag sysslar med, tänker på och läser – och hur mitt tänkande kan ha påverkats. De kommentarer som människor gör på websidan ger mig nya informationskällor och färska idéer.

MBA: Kan du nämna ett par bloggar du själv läser?

DM: Det är svårt att peka ut en enskild journalist, men Nick Robinson, BBCs politiske redaktör, skriver en oerhört informativ blogg. Länkarna på min websida går till tidningen i min valkrets, Shields Gazette, och till mitt fotbollslag Arsenal FC.

MBA: Känner du till några andra bloggande miljöministrar, någonstans?

DM: Jag är den enda ministern i den brittiska regeringen som har en blogg, men det skulle vara roligt att få veta om politiker med bloggar i andra länder.

Forsk forts

Efter mailandet till högskolor och universitet om bloggande, nåddes jag av en kommentar från en arkeologiprofessor: " jag vet att några yngre arkeologer använder bloggar, men jag söker dem inte själv. Jag läser ibland lite om jag tillfälligtvis ramlar in i en blogg vid sökandet efter information på nätet. Men eftersom de inte är särskilt pålitliga som källa, använder jag dem inte till något. Vi har så många bättre kanaler att sprida vår forskning i och vi hinner inte ens läsa all både central och relevant litteratur inom våra specialområden, så det känns inte som bloggande vore en attraktiv aktivitet." Arkeologi-guiden hos about.com K Kris Hirst skriver däremot: "….bloggar kan vara de bästa, snabbaste källor för arkeologiska nyheter som finns." Hon listar 16 personliga arkeologibloggar, 15 arkeologinyhetsbloggar, 7 arkeologiutbildningsbloggar och 11 arkeologiprojektbloggar.

Klimatbloggens Daniel Hansson berättar att nya Allt om Vetenskap skriver om vetenskapsbloggar.

Erik Stattin tipsar om att söndagens SvD jämför svenska vetenskapsbloggar med den heta scienceblogs.com (obs, till läsare av denna blogg, kolla in Planet Earth-avdelningen).

Sara Kjellberg, doktorand vid Lunds Universitet har börjat lista svenska forskarbloggar hos del.icio.us. Hon är uppe i trettionio stycken, och vill ha tips om fler. På miljöområdet hittar vi phoxinus, "en blogg om allmän vetenskap, ekologi, böcker och musik", startad av Rasmus Kasperssen för sjutton dagar sedan. Rasmus är doktorand i ekologisk zoologi vid Göteborgs Universitet.

Update: Malin Sandström hittade länken till SvD-artikeln.

Forskare och bloggande - forts

Igår talade tidskriften Natures Timo Hannay på Berman Center vid Harvard-universitetet (David Weinberger rapporterar). "Vad Nätet betyder för vetenskapen," var rubriken och Hannay talade om vikten av öppenhet. Givetvis nämndes bloggar. Ur Weinbergers rapport: "Det är som att publicera artiklar men ’massively quicker’, säger han. Nature har bara hittat några hundra av vetenskapsmän om vetenskap för vetenskapsmän. Timo tror att det beror på att vetenskapsmän inte belönas för publicering på sina bloggar. Och ’många vetenskapsmän förskräcks av tanken på att publicera något som inte är granskat’. Timo säger att bloggar visst granskas, men efter publicerandet. ’Jag tror att naturvetenskapligt bloggande kommer att ta fart, precis som det har gjort inom juridik och ekonomi, för bloggande är ett enastående effektivt sätt att utbyta idéer.’ Han säger att incitamenten – eller generationen – behöver förändras." Se hela talet här.

Vad är miljörörelsen?

Den här bloggen har börjat titta på bloggandet i forskarvärlden. Hur kan ett utbrett bloggande bland forskare vara till nytta för både allmänhet och forskarna själva? Jag tänker på motsvarande sätt återkomma till Sveriges miljöförvaltningar. Hur kan ett utbrett bloggande bland miljöchefer och andra miljötjänstemän vara till gagn för miljöarbetet i samtliga kommuner? En tredje grupp jag tänkt titta på är miljörörelsen. Hur kan ett utbrett bloggande i miljörörelsen göra dess nätverk både bredare och starkare? Men först en fråga – vad är miljörörelsen? Svenska Naturskyddsföreningens länksamling innehåller 16 svenska intresseorganisationer. Fältbiologerna listar c:a 24. Naturvårdsverkets länksamling innehåller 38. Natlikans miljömatrikel rymmer över hundra. Ingår alla dessa i miljörörelsen? Ingår bara dessa i miljörörelsen? Ingår bara organisationer i miljörörelsen? Vad menas med miljörörelsen? Spelar det någon roll?

Bloggnyheter: Sverige

För ett par veckor sedan berättade Miljöbloggens Michael Eriksson, här i bloggen, att han "hela tiden velat ha fler som hjälper till och samlar information och kunskap om hur man kan påverka vår framtida miljö. Så jag kanske satsar mer på att finna folk som är intresserade av just detta." En vecka senare kom det ett mail hit från Ragnvald Nilsson, sekreterare i Skelleftekretsen av Svenska Naturskyddsföreningen. Han funderade på att börja blogga och bad om råd. Nu dyker Ragnvald upp, bloggandes för fullt, i Miljöbloggen. Snyggt samarbetat.

Hittar en ny blogg. Det är Henrik Lundqvist som skriver Lunkens blogg sedan i februari. Han finns till vardags på Sveriges Lantbruksuniversitet, och han presenterar sig själv så här: "M/33, doktorand i biologi, åker elmoppe, gillar kretsloppstänk å energilösningar samt brygger öl... ". Igår hade han ett intressant inlägg just om miljöbloggande. Liksom jag har han, när han letat svenska miljöbloggar, funnit att det (ännu) "inte finns så många som inriktar sig på miljö, klimatförändring, grön livsstil och energifrågor". Han kommenterar också SLUs nyligen startade forskarblogg. Det ska givetvis uppskattas, skriver Henrik, men är samtidigt tveksam till om det egentligen är en blogg, och inte "snarare en infokanal från anställda på universitetet", eftersom den fungerar så att forskare mailar in förslag som först därefter eventuellt tas med som inlägg.

Tjock post om forskare och bloggande

Att blogga är att samtala. Att samtala är att lära varandra. I Miljöaktuellt nr 6 (nr 7 ute just idag) intervjuade jag Klimatbloggens Daniel Hansson, som önskade att fler av hans forskarkollegor skulle börja blogga. ”Universiteten har ju också den så kallade "tredje uppgiften" vilket är att informera allmänheten om sina resultat och ge information om sin forskning. Här skulle bloggar kunna vara till mycket stor hjälp.” MBA ska ägna sig en del åt den frågan, och framöver också använda samma perspektiv på Sveriges miljöförvaltningar (vad skulle det kunna betyda om landets miljöchefer, och andra miljötjänstemän, bloggade "inifrån" om det de sysslar med), och på miljörörelsen i stort. Men vi börjar i forskarvärlden. Här följer några läsvärda citat om forskare och bloggande, ett par extra lästips, och nedanför dem en sammanställning av de svar om bloggande jag i dagarna fått av landets universitet och högskolor.

Erik Stattin

"Fler forskare och akademiker borde blogga, så enkelt är det." (Egna bloggen, september 2006, strax innan han for till Ronneby för att presentera en överblick över frågan om forskare och bloggande. Se den spännande tankekartan här.)

Gustav Holmberg, Lunds Universitet

"Universitetet och forskningen är oerhört komplex. Det är oftast samma gäng forskare som kommer till tals i debatter både i tv och i tidningar. I bloggning får jag kontakt med nya röster, jag får höra andra åsikter." (Sydsvenskan, maj 2005)

"Ibland undrar jag om bloggande forskare framför allt riktar sin kommunikation utåt samhället eller om den signifikanta skillnaden som en blogg gör är att den blir till utbyteszoner mellan akademiker som annars är inlåsta i den allt mer fragmentariska akademiska världen. Kanske kan en forskarblogg verka i bägge riktningarna……Vad händer när allt fler forskare bloggar? När de kommunicerar utan att det de skriver filtreras varken av tidningsredaktörer eller av informationsavdelningars pressmeddelandeprosa?" (Egna bloggen, maj 2005)

Johan Gunnarsson, Linköpings Universitet

"Jag tycker att vi forskare har en skyldighet (kanske mest en moralisk sådan, men ändå) att kommunicera våra kunskaper (och åsikter) till en bredare publik, inte bara i vetenskapliga tidskrifter. Och ibland tror jag att vi riskerar att underskatta människors nyfikenhet kring vad det är vi gör i våra annars ganska undanskymda kontor och labb……Mer kommunikation, kollegor! Människor vill veta vad vi gör." (Kommentar till Holmberg, maj 2005) (Gunnarssons blogg.)

Sara Kjellberg, Lunds Universitet

"Allt fler forskare bloggar i Sverige. Ibland möts de av skepsis och en undran om det verkligen är klokt att skriva om sitt arbete redan i ett tidigt skede. Men min erfarenhet är att bloggarna själva inte upplever denna öppenhet som ett dilemma. Med hjälp av det nya redskapet kan allmänheten få fri tillgång till arbetet i forskarverkstaden och de senaste vetenskapliga rönen……Internationella erfarenheter visar att patientorganisationer och andra gärna vill ha en dialog med forskarsamhället." (Universitetsläraren, juni 2006) (Kjellbergs blogg.)

Dr. Emmanuel Frécon, Swedish Institute of Computer Science

"Jag tror att bloggar har blivit en stor och viktig informations- och idékälla för många forskare. De ger en ny vinkel på saker och ting i allmänhet……Det verkar att de flesta av de som jag har pratat med bloggar för att försöka hålla koll på vad de ser, vad de har tänkt och vad de gör, en riktig loggbok alltså. Jag tror inte att deras huvudmotiv med bloggandet är att synas och göra sig hörda. Nicolas Nova's blogg i schweiz tycker jag är ett bra exempel. Jag tycker att han gör det på rätt sätt. http://tecfa.unige.ch/perso/staf/nova/blog/" (I mail till mig.) (Frécons blogg.)

Olle Bälter, KTH

"Jag tror att många forskare framför allt uppfattar bloggar som ett sätt att sprida information, diskutera den marknadsföra sig och påverka opionion. Väldigt mycket av den forskning som bedrivs här på KTH och även på KI är av något hemlig art: ansökningar om anslag vill man inte att andra än de inblandade ska känna till, forskningsresultat vill man hålla hemliga tills de är publicerade och när de väl är offentliga så har copyright övergått till förlagen som äger tidskrifterna.

Jag kan hålla med om att det vora bra om fler publicerade sina tankar i bloggar, men misstänker att de flesta har fullt upp med det som de uppfattar som kärnverksamhet: söka anslag, forska, skriva artiklar, presentera på konferenser. Även om det vore bra ur ett samhällsperspektiv är det nog få forskare som tror att bloggande kan leda till mer anslag, högre lön eller finare titlar, eller något annat som de som individer kan tänkas sträva efter" (I mail till mig.)

Läs det här ur Vetenskapsnytt.

Läs Umeå Universitets tema-artiklar.

Så här svarade Sveriges universitet och högskolor om bloggande

Frågorna var tre:

1. Har ni koll på i vilken utsträckning forskare eller andra hos er använder sig av bloggar, och i vilken takt det ökar?

2. Finns det några goda exempel?

3. Diskuterar ni bloggandets möjligheter?

Luleå Tekniska Universitet (svarade snabbast)

1. Nej.

2. Nej.

3. Nej.

Sveriges Lantbruksuniversitet

1. Vi på informationsavdelningen märker att det finns en ökad efterfrågan. Vi märker också att många blandar samman blogg med andra kanaler t ex nyhetsbrev, veckobrev chatt, tyck till funktioner mm.

2. Vi startar en forskarblogg för SLU forskare, som kommer att lanseras fredagen den 22 september.

3. Vi diskuterar detta, på olika håll men framförallt ska man starta en blogg så ska man veta vad man ger sig in på, så man kan underhålla den löpande. Att styra för mycket innebär också att man tar udden av bloggens kärna, dvs dagboksanteckningar och kommentarer till vad som händer.

Linköpings Universitet

1. Nej ingen koll på detta, brukar söka av Technocrati och en del andra bloggsökar ibland för att se hur vi får träff på Linköpings universitet men inga större napp. Upplever inte att det ngn stor omfattning.

2. Har inga.

3. Jodå, det finns en pågående diskussion där vi nog också letar efter de goda exemplen (från forskar/universitetsvärld) som skulle kunna vara förebilder.

Högskolan i Borås

1. Det är alltid vanskligt att uttala sig kategoriskt negativt; men jag tror inte att vi har någon forskare som bloggar
2. Hos oss har rektor en blogg (se www.hb.se) samt att vi har en studentblogg. Forskarlogg är en intressant idé.
3. Vi diskuterar ny teknik och webbens möjligheter en hel del inkl bloggande.

Örebro Universitet

1. Nej, jag har ingen fakta om det, men min uppfattning är att det är ovanligt. Jag känner inte till någon på Örebro universitet som har en blogg.

2. Nej.

3. Nej.

Konstfack

1. Inga av våra forskare "bloggar", så vitt jag vet.
2. Som sagt, inget bloggande.
3. Vi har faktiskt inte diskuterat detta. Ingenting som jag ens reflekterat över. Nu när du ställer frågorna skall jag sätta mig in i detta för att se i vilken utsträckning det kan vara ett verktyg för informationsspridning m.m.

Stockholms Universitet

1. Ingen riktig koll. Vi vet att flera anställda bloggar, men kanske inte just forskare utan främst t ex rektor och ngn prefekt (chefen på en institution). Känner till en forskare, Richard Gatarski, som dock slutat hos oss. Han räknas ju som en storhet inom bloggosfären, så jag nämner honom med stolthet!

2. Mycket gott exempel är vår rektor som bloggar om aktuella händelser etc flera gånger i veckan. http://blogs.su.se/kbrem

3. Ja, åtminstone i mindre kretsar såsom kommunikationsnätverket (informatörer och webbredaktörer etc) inom universitetet.

Högskolan i Gävle

1. Nej.
2. Jag vet att vissa forskare bloggar men håller inte koll på vad de skriver, kan alltså inte bedöma om det finns goda exempel.
3. Inte på central nivå, det diskuteras säkert bland forskare och andra anställda.

Högskolan Väst (tidigare Högskolan i Trollhättan/Uddevalla)

1. Såvitt vi vet sker det i ingen eller mycket liten utsträckning.
2. En prefekt testade att skriva en blogg under en period för att stärka upp internat kommunikationen på institutionen. Hon slutade eftersom det inte upplevdes som särskilt meningsfullt.
3. Ja.

Blekinge Tekniska Högskola

1. Nej
2. Här antar jag att du menar goda exempel på vår högskola och med tanke på svaret på fråga ett, är denna fråga svår att svara på.
3. Till viss del diskuterar vi bloggande. Fast då är det mer för allmän användning hos oss och inte specifikt inom forskningen. Det är inte heller så att det är ett ämne som diskuteras flitigt, men det har nämnts någon gång och då i form av huruvida man skulle kunna ha någon som bloggar på BTH-sajten.

Malmö Högskola

"Lustigt att frågan kommer nu, eftersom jag håller på att titta lite på just detta, hur mycket det bloggas bland forskarna runtom på högskolan och vad man kan göra av det? Intressant för oss på informationsavdelningen är ju inte enbart hur det bloggas från ut från högskolan (av forskare och andra), utan också för att högskolan, våra utbildningar och eventuellt vår forskning kanske diskuteras på bloggar, och det är ju intressant att ha koll på vad som sägs om oss. Särskilt som sagt för oss som är informatörer och arbetar med varumärket och marknadsföringen av högskolan. Jag vet till exempel att flera av våra studenter bloggar men det var ju inte det du frågade om nu..."
1. Nej...men vi är i begrepp att ta reda på det (och det säger jag inte bara för att du frågade...)
2. Jag har ingen riktig överblick, måste jag erkänna.
3. Inte så mycket i det dagliga. Och i så fall internt på informationsavdelningen, men vi har inte haft någon genomgripande diskussion om detta med forskarna.

Karolinska Institutet

"Från centralt håll vid Karolinska Institutet har vi ingen möjlighet till en samlad bild av forskarnas egna och enskilda kanaler för att debattera eller föra ut information. När det gäller just din specifika fråga kan jag nämna att en av bloggandets förgrundsfigurer, Erik Stattin, arbetar som bibliotekarie vid Karolinska Institutets bibliotek i Huddinge."

Karlstads Universitet

"Jag har i dagsläget inte koll på bloggar, men kan tänka mig att en och annan forskare ägnar sig åt det. Vi har diskuterat att i en "kundklubb" för blivande studenter ha med en bloggfunktion. Vi tror på möjligheterna, men vill också höra till de goda exemplen och få till det riktigt bra innan vi kör igång!"

Kungliga Tekniska högskolan

"Jag har frågat runt på skolan för datavetenskap och Kommunikation, nästan ingen verkar ha behov av att blogga eller att diskutera bloggar. Däremot används Wikis en del. Men jag har ingen koll på hur mycket det används, det är väl själva idén att sådant inte registreras."

Högskolan i Jönköping

"På Högskolan för lärande och kommunikation (en av fackhögskolorna inom HJ) känner jag till två som bloggar och en som är på gång att starta (professor Tomas Kroksmark). De två som är "etablerade" är Mattias Karlsson (webbmaster och universitetsadjunkt) Se www.moderskeppet.se/live och Håkan Fleischer (doktorand) Se http://www.fleischer.se/forskning/"

Chalmers

”Vi gjorde en koll i början av året av chalmersbloggande och resultatet blev ganska klent. Det verkar främst vara studenter som bloggar - och de är inte speciellt aktiva heller. Tyvärr har vi inte studerat detta närmare. Jag vill gärna se bloggandet som en möjlighet framöver. Än så länge tror jag inte att det diskuterats inom Chalmers särskilt mycket. Finns bra ideer är jag intresserad av att få mer information om det!”

Högskolan Dalarna

”Snabba svar på de första två frågorna är nej. Med det sagt så kan jag säga att vi inte diskuterar bloggandets möjligheter inom Högskolan som helhet, men däremot inom Informations- och IT-avdelningen. I samband med att vi arbetar fram vår student- och personalportal så diskuterar vi bland annat hur vi ska ställa oss till att ha möjligheten med bloggande integrerat. Jag själv skulle gärna se att det blev ett sätt för oss att kommunicera till omvärlden, men vi måste utvärdera användningsområdet. Det är alltså vad gäller eget bloggverktyg. Vad gäller våra forskares vana att blogga med hjälp av andra system så räknar jag med att det åtminstone finns någon, däremot har vi ännu inte tittat närmare på vilka som gör det.”

Umeå Universitet

"Vi har ingen som helst aning om hur många forskare som bloggar. Men det finns några och om du kontaktar Per-Olof Ågren, institutionen för informatik, så kan han berätta mer, han bloggar och forskar inom området. Läs en artikel om honom och forskare som bloggar på: http://www.ucit.umu.se/main.php?view=t/6/70/168
Hemsida med kontaktuppgifter http://www.informatik.umu.se/~poagren/"

Högskolan i Kalmar

"På vår hemsida har vi studenter som bloggar i studentrekryteringssyfte. Personligen vet jag inte hur många som bloggar av forskarna."

Gymnastik- och Idrottshögskolan

"Vår rektor bloggar på intranätet. Vi har en bloggningsmall i Episerver skräddarsydd efter hans önskemål. Den skulle kanske även forskare och lärare kunna använda externt, men det är inget som sker idag. De försöker lära sig att använda arbetsrum tillsammans med varandra och studenterna istället. Tanken på att forskare skulle blogga i framtiden är intressant en del skulle nog kunna tänka sig det. Vad jag känner till så är det inga forskare som bloggar hos oss idag."

Lärarhögskolan i Stockholm

1. F.n. har vi inte koll på i vilken utsträckning forskarna vid Lärarhögskolan bloggar. Det är dock andra i organisationen som är på väg att starta bloggar.

2. Inom högskolevärlden vet jag att rektor Kåre Bremers blogg på Stockholms universitet är välbesökt - framför allt av personalen, men även andra.

3. Ja, det finns grupper bland både forskare och annan personal som diskuterar detta. Huruvida det kommer att resultera i att fler börjar att blogga återstår att se.

Att börja blogga

Det kom ett mail från Ragnvald Nilsson, sekreterare i Skelleftekretsen av Svenska Naturskyddsföreningen. Han funderar på att börja blogga och undrar hur man börjar. Det här var mitt svar:

Kul att du tänker börja blogga. Själv är jag ingen expert. Har läst bloggar länge nu (följer dem i min s k rss-läsare, se mer i vänsterspalten), men bloggar själv för första gången med den här gästbloggen åt Miljöaktuellt. Därför använde jag mig av verktyget Typepad. Det kostar några tior i månaden, men då behöver man inte kunna särskilt mycket om tekniken. Kan man det så tycker jag att WordPress verkar bra och snyggt (och är gratis). Populärast, lättast, och gratis verkar Blogger vara. Och vill man ha instruktionerna på svenska finns det också svenska varianter, som t ex webblogg.se.

Här nedanför lägger jag med några börja blogga-länkar jag hittat efter en snabbsökning. Det finns så klart många goda råd om bloggande (googla "goda råd om bloggande" eller liknande), men själv vill jag bara nämna tre saker som de kanske viktigaste: länkarna (länka mycket, så byggs nätet), kommentarfunktionen (helst omodererad, gör samtalet möjligt) och rss (så det blir lättare att följa bloggen).

Några länkar: Chadies goda råd. Annica Tigers text om att börja. InternetWorlds lista över verktyg. GP testar verktyg och lämnar råd. Tre olika Blogger-skolor (den sista lättast?).

Lycka till!

Skogen skulle vara mycket tyst, om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst

Bloggar saknar betydelse, sa Jan Guillou för ett par veckor sedan. Det finns alldeles för många, de har ingen vikt, sa han också. Jag hann känna temperaturen stiga, men den gick ner igen. Det är som när barnen i oförstånd ritar på tapeten. Innan man säger något irriterat gäller det att hinna tänka: spelar det här någon roll på det stora hela? Han är lustig, den där Guillou. Låt honom prata. Det är ju det som är hela poängen.

Technorati, som har koll på blogg-statistiken, räknade den 31 juli i år till 50 miljoner bloggar. Antalet är 100 gånger större än för tre år sedan, och växer just nu med två bloggar i sekunden. 61% av dem skrivs på andra språk än engelska. Vill du ge dig ut på jakt bland miljöbloggar finns det 1607 stycken som själva har lagt in ordet miljö som nyckelord.

Välkommen hit!

Visst är nätet underbart. Hur levde vi förut? Denna närhet till så många och så mycket. Allt mer används det också för annat än sökande av information; för produktion, skapande av eget, texter, bilder, filmer, och för samvaro och samarbete med andra. I går startade jag förresten, på kul, Ljusdals Fruktförmedling, en plats där alla som vill ha frukt eller bär, och alla som vill ge bort frukt eller bär, kan hitta varandra. Vi får väl se hur det går. Nu – till bloggarna.

MiljöBloggAktuellt kommer under de närmaste tre månaderna att titta in hos både stora och små miljöbloggar, såväl i Sverige som utanför. Mest utanför, förstås, för där hittar vi de flesta. Och mest engelskspråkiga (men kanske inte bara). Vi börjar i ett litet grönt hus. 

I Surrey utanför London, bor Tracy och Peter, med barnen Ayrton, 10, och Piper, 2. Peter är arkitekt med energibesparing som specialitet, och Tracy sköter hemmet och trädgården. Och så skriver hon, bland annat bloggen The Little Green House. Där beskriver hon familjens försök att leva ekologiskt klokt. De har bytt ut 80% av glödlamporna, styrt om bad- och duschvattnet för användning i trädgården, och de odlar allt de kan. Här växer päron, fikon, jordgubbar, tomater, lök, ärtor, bönor….you name it. I förrgår släpade hon hem fem bildäck för att kunna plantera höstpotatis i ett bildäckstorn!

Men Tracy bloggar inte bara där. Hon är också en av grundarna av Eco Street, en brittisk-amerikansk miljöportal, vars blogg – The Eco Street Blog – hon skriver tillsammans med fem andra. Miljönyheter blandas med konsumenttips. Häromdagen berättade de att Amazon (hittills endast i USA) börjat sälja vindturbiner för hemmabruk.