MiljöBloggAktuellt

Med blodiglar i skorna

Odiyya, med bloggen The Conscious Earth, har gått på safari i nationalparken Periyar i Indien, och det verkar ha varit rena skräckupplevelsen. Han såg bara några apor och en död fisk, men desto fler – blodiglar! De hade fått dra på sig knähöga "igelsäkra strumpor" (täta nog att hindra iglarna från att ta ditt blod), och det var nog tur det.

"Twenty feet down the path each of us had a half dozen on our shoes and ankles. One hundred feet in I looked down to see the ground crawling with not a handful, not a dozen, but hundreds upon hundreds of marching, swarming worms. The jungle floor moved as if alive and each person's legs were covered to knee height with close to a dozen disappearing inside every available shoe."

Hos wikipedia finns det ett lärorikt avsnitt (scrolla ner till "Removal") om hur man tar bort en blodigel som har bitit sig fast (här står det också en del om det). Man ska, med fingernageln, lossa den främre (smalare) änden, sedan den bakre (bredare) änden, och därefter butta av den från benet. Blodigar är inte farliga, men om du försöker skölja bort den, eller bara nyper tag i den, kan den få för sig att kräkas innan den släpper taget och då ökar du bara risken för en infektion. Så ta det lugnt. I alla fall lugnare än tjejen här nedanför.

Fredagsfilmen: Energy Wasting Day

På tisdag är det Energy Wasting Day. Gör av med så mycket du kan. Här är rörelsens hemsida. Och här är filmen:

(via EcoStreet)

"Köpcentrumsmonster"

"Vi svenskar konsumerar 3 ggr så mycket som vi gjorde för 50 år sedan - men vi är inte lyckligare. " skrev Christer Ljungberg i ett inlägg i förrgår, om Malmös olika köpcentra. Inläggets titel: "Köplador - föråldrade dinosaurier?". Och i sin blogg hos Sydsvenskan skriver den kloke Anders Mildner idag ett inlägg med titeln: "Det är gallerian som gör dig aggressiv."

"Efter snart ett år i Skåne är det fortfarande en sak som slår mig dagligen: stillheten.

Klockan närmar sig åtta och utanför kaféet där jag sitter borde människorna pinna förbi som små illrar för att hinna i tid till sina jobb.

Fast det gör de inte.

Alla går i sakta mak – lugnt, lugnt, lugnt – och cyklisterna trampar långsamt vidare. Ingen verkar ha bråttom......

Samma sak gäller i trafiken. Bilar stannar vid övergångsställena och släpper fram fotgängare. Förarna ger tecken med handen: varsågod, gå över, jag kan vänta. Därför hör man heller nästan aldrig någon tuta. Det finns helt enkelt inget att tuta på."

Men.

"Men så begav jag mig i helgen ut till Nova Lund, ett köpcentrum strax utanför stan. Och plötsligt var hela världen som förbytt. De snälla människorna i bilarna hade förvandlats till arga och sura stressförare som hytte med nävarna, hängde sig på tutorna och gjorde aggressiva inbrytningar i kösystemet.

Inne i gallerian tryckte folk i sig McDonaldsburgare stående samtidigt som de tog upp sina mobiler och ringde och klagade på sina kolleger, på regeringen, på samhället, på helajävlaskiten och satan, snart skulle man vidare och det var ju för fan idioter ute på alla vägar och det gick ju inte att komma fram nånstans och sen började det snöa igen! Helvete!

Minuterna tidigare hade de här människorna varit lugna, trevliga, artiga och ostressade. Nu hade miljön förvandlat dem till giriga och ogina köpcentrumsmonster."

Isbergskarameller

Missa inte Øyvind Tangens isbergsbilder (tipset från Life Goggles). Du ser dem bäst i norska Dagbladets artikel, och i Øyvinds son Magnus Tangens blogginlägg (bilden här intill är bara en isbergsbild från wikipedia, för när jag mailade Magnus och bad att få använda en av de riktiga berättade han att rättigheterna till dem redan sålts till en bildbyrå i London). Øyvind Tangen tog nyligen sina bilder från det norska forskningsfartyget "G.O.Sars" vid Antarktis, och de visar isberg som du nog inte sett dem förr. Liksom bloggaren Inkan tycker jag att de påminner om "en randig gammaldags hård syrlig karamell". Ränderna har alla möjliga färger, och enligt Øyvind är de inte så lätta att förklara: "De blå og grønne fargene ser ut til å kunne forklares, men hva med de andre fargene? Selv professorer i glasiologi (de som studerer is) ser ut til å slite med forklaringene og sitter med skjegget frosset fast i postkassen!" Men sonen Magnus har en engelskspråkig version av sin blogg också, och i kommentarstråden där diskuteras olika förklaringar, som har att göra med både fångade luftbubblor och fruset smältvatten. Se också ett senare inlägg hos Magnus, där han visar en annan av pappans bilder, den här gången med en enda tjock blå rand över isberget.

Havsfrakt med vindkraft

I oktober 2006 skrev jag om två företag, amerikanska KiteShip och tyska SkySails, som jobbade med att utveckla stora drakar för t ex lastfartyg, så att de ska kunna minska sin bränsleförbrukning. Nu berättar bl a Ecotality Life och Dot Earth att SkySails just har avslutat en två månader lång jungfruresa. Med en 160 kvadratmeter stor drake har fartyget "Beluga SkySails" åkt från Hamburg till norska Mo-i-Rana, via Venezuela och USA. Enligt SkySails eget pressmeddelande var det en succé. När vinden var god lyckades man minska bränsleförbrukningen med 20%. Efter pilotfasen ska draken ersättas med en som är dubbelt så stor, och till två större lastfartyg planeras drakar som är 600 kvadratmeter stora. Fraktbolaget Beluga Shipping beräknar att man ska kunna spara 2000 dollar om dagen genom att använda drakarna, och för att motivera fartygsbesättningarna lite extra ska 20% av varje sparad krona gå direkt till dem. Projektet har också stöd av EU.

Fredagsfilmen (ok, det är torsdag): Do the test

Andreas Ekström tipsade om filmen (som innehåller ett test) igår. Den har tagits fram av borgmästare Ken Livingstone i London. Livingstone är förresten nu mitt uppe i en valrörelse för att bli omvald (valet hålls 1 maj), och just igår fick han stöd av det brittiska Green Party, som rekommenderar sina medlemmar att rösta på Livingstone som s k "second preference". Så här sa de: "London - with a committed Mayor and Green Party representation on its Assembly - has taken a global lead on environmental and social justice over the last eight years. Let's keep it that way." Men nu till filmen. Och ha en glad påsk!

Nenana Ice Classic

GroovyGreen berättar om byn Nenana i Alaska (450 invånare), som ligger intill Tanana-floden. 1917 kom några järnvägsingenjörer på att man kunde slå vad om när isen lossnade i floden, och den traditionen kom att bestå och gör så än idag. Det kallas Nenana Ice Classic och engagerar hela byn. När isen är lagom tjock placeras en stor träställning ut. Den har en lina som leder till en klocka på land. När isen lossnar stannar klockan, och den som har en lottsedel med rätt eller närmast datum och tid (på sekunden) vinner. 1917 var prissumman 800 dollar, men i fjol fick 22 vinnare dela på 303 272 dollar. Både vid utplacering av träställningen och vid prisutdelning samlas man till fest i byn. I en artikel i Wall Street Journal kan man läsa om hur intressanta byns uppgifter är för klimatforskare, och att de bland annat visar att våren nu kommer tio dagar tidigare till centrala Alaska än den gjorde 1960.

Här är en liten film från 1973, när isen lossnade kl 11.59 den 4 maj.

Cool karta om solenergi

Life Goggles tipsar om en Kalifornien-karta som sajten Cooler Planet har tagit fram. Den visar var i delstaten som investeringar i solenergi gjorts under de senaste 8-9 åren. Om man gör en ny installation kan man själv lägga in den, vilket gör kartan till en "interactive heat map". Lite roliga Kalifornien-fakta:

Under de senaste sex åren har antalet solpanelinstallationer (solpaneler som dessutom är kopplade till elnätet) ökat från 1675 st till 30079 st.

Bara under de tre senaste åren har antalet fördubblats.

Vid 2007 års slut hade dessa investeringar sammanlagt besparat atmosfären mer än 533 kiloton koldioxid.

 

Toms skor

Jag har för länge sedan tänkt nämna Toms Shoes, och när In The Loop bloggade om dem kom jag ihåg det. Toms Shoes startades 2006 av amerikanen Blake Mycoskie. Han hade varit på resa i Argentina, och där hade fattigdomen gjort stort intryck på honom. Särskilt hade han noterat hur många barn som helt saknade skor. De gick omkring med såriga, infekterad fötter. Den 26 februari 2006 bestämde han sig: han skulle ge sig in i skobranschen. Han designade en egen sko, byggd på den traditionella argentinska skon: "alpargata" (av espadrillo-typ), och slog fast sin alldeles egna affärsidé: för varje par skor han sålde skulle han skänka ett annat par till ett barn i Argentina. Redan den hösten hade han sålt 10 000 par, så han packade 10 000 andra par och åkte tillbaka till Argentina med dem (se filmen nedan). I höstas delade han ut 50 000 par skor till barn i Sydafrika, och enligt In The Loop står nu Etiopien på tur.

Fredagsfilmen: Evergreen

Det blev lite sent idag, men här kommer den. Evergreen, en film av Yoann Lemoine. Musiken: Axelle Renoir feat. Emily T. Visste först inte vad jag skulle tycka, han är ju så ensam, men den blir bättre och bättre. Och jag gillar musiken.

Evergreen - Directed by Yoann Lemoine